Andreas Bertilsson är konstnär, bosatt i Berlin, som mest har sysslat med ljudinstallationer och ljudskulpturer. Han har medverkat på några samlingar tidigare. På albumdebuten - Son Of Clay är Bertilssons alias - har han spelat in ljud hemma i lägenheten, på balkongen, i trappuppgången. Samplingar från vardagen, en ljuddagbok, som förvandlats till reflekterande elektronisk musik. Skivan är ett slags självporträtt. Clay betyder lera (även stoft och aska). Någonting formas, en individ växer fram. Ljud blir musik, fragment skapar en helhet. Jag gillar Face Takes Shape skarpt. Det finns ekon av den elektroniska musikens historia, men först och främst är det en egen skapelse, ett personligt dokument som väcker associationer.
